Ett trettiotal
nyfikna gäster begav sig till före detta Le Village, numera Le Pub, en
oktobersöndag. Vi fick komma in i värmen och snällt se på medan
provningsgruppen hällde upp de sista vinerna uppe på hyllan. Den som skulle
försöka få oss att välja mera grekiska viner var grek-danskan Maria Warming Brink Tsalapati, som driver importfirman
Oinofilia och är delägare i vinbutiken Vinocultura i Köpenhamn. Vi fick oss
till livs ett intressant urval av många olika vintyper från skiftande odlingsplatser.
Varken Chardonnay eller Cab serverades. Samtliga druvor var inhemska.
Det första vinet kom ifrån Makedonien längst upp i norr. Vinmakaren hade
tillbringat några år i Champagne och han hade av allt döma lärt sig mycket. Druvsorten
Xinomavro var enligt Maria närmast att jämföra med Nebbiolo. Samma druva fanns
även glas nummer fem, i skepnad av en maskulin rosé.
Det andra vinet var en Retsina som enligt gammal metod hade fått jäsa på
amfora. Ursprunget var halvön Peloponnesos på södra fastlandet. Endast små
mängder kåda hade använts, men den gick inte att ta miste på i näsan och på
tungan. Roditis är en rosaskalig grön druva. Maria tipsade oss om att detta vin
passar mycket bra till sushi och sashimi.
Vin nummer tre hade sitt ursprung i Kefalonien, en ö i västra delen av
landet. Jorden är mycket kalkrik, vilket förklarade den höga mineraliteten. Även
detta var ett endruvevin gjort på Robola.
Assyrtiko är en av de mest kända gröna grekiska druvorna. Vin nummer
fyra hade producerats på det kända turistmålet och vulkanön Santorini. Där är
det väldigt hett och regnar bara ett fåtal millimeter per år. Att vinrankor kan
överleva beror på den täta, spöklika dimma som kommer in på nätterna och
befuktar växtligheten. Rankorna får växa i form av korgar, vilket bidrar till
att skydda druvorna från sol och vind. Resultatet uppvisade mycket mineral och
hög syra. Maria jämförde det med en Chablis.
Efter en
bensträckare hade våra glas fyllts på med nya viner. I det första glaset fann
vi en vintyp som de flesta av oss troligen ej tidigare stött på, ett orange
vin. Ett sådant vin görs genom att låta de gröna druvskalen vara med under
jäsningen, dvs samma metod som används då rödvin tillverkas från blå druvor.
Denna behandling av Roditisdruvor hade resulterat i en dryck med doft av
grapefrukt och apelsin och mycket tanniner och syra i munnen.
Vin nummer sju var kvällen
första röda vin och kom från samma producent som nr tre. Mavrodaphne används
vanligen för produktion av söta viner. En ny trend är att göra torra viner på
druvan, där de tuffa tanninerna mjukas på gamla ekfat.
Producenten av det
orange vinet, Tatsis från Makedonien, hade även tillverkat kvällens första
druvblandning. Xinomavro som bidrog med frukt hade blandats med den mörka och
tanninrika Nigoska. Maria kallade resultatet ”Barolo of Greece”.
Vin nr nio hade
sitt ursprung i den östligaste delen av Kreta. Det var lättare i stilen än det
föregående, med mycket röda frukter i näsan. Maria liknade det vid en blandning
av Bourgogne och Barolo. Druvor: Liatiko och Mandilari.
Det sista vinet
kändes igen på stilen, men färgen var röd. Vinsanto är inte alls något som
italienarna har uppfunnit. Grekerna på Santorini var först, enligt kvällens
provningsledare. Druvor: Assyrtico och Aidani.
Kvällens mat bestod
av lammgryta med rotfrukter, fetaost, massor av oliver, bröd och olivolja.
Vinlista
1. Domaine Karanika Brut
Cuvée Speciale 2014 - DKK 209
2. Tetramythos Wines Retsina
2014- DKK 99
3.
Sclavos Winery Vino di Sasso 2015 - DKK 165
4. Hatzidakis Winery Santorini 2015 - DKK 185
5.
Thymiopoulos Vineyards Rosé de
Xinomavro 2014 – DKK 159
6.
Tatsis Winery Roditis Unfiltered 2013 -
DKK 210
7.
Sclavos Winery Orgion 2014 - DKK 169
8.
Tatsis Winery Goumenissa 2011 - DKK 169
9.
Economou Estate Sitia 1999 - DKK 375
10. Hatzidakis Winery Vinsanto 2003- DKK 275
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar