Varför doftar vi på vinet?

Om man frågar någon varför vi doftar på ett vin, så får vi troligen ungefär lika många svar som antalet vi frågat.
I vinprovningssammanhang har det här med dofter blivit en viktig bit, men om man ser det ur användningsperspektiv så spelar ju egentligen inte doften på vinet någon avgörande roll för vad man kan använda vinet till. Där är ju smaken avgörande.

Doften kan däremot ge oss lite ledtrådar till vad det är i vårt glas och på så sätt så skapar man också lite förväntningar på hur smaken kommer att vara.

Dofter är associationer, det är ingen som kan säga att man känner rätt eller fel doft. Man känner det man känner helt enkelt och vad man känner beror ju på vilka erfarenheter man har... vad man har i sin så kallade "doftbank". Beroende på om man växt upp på landet, i en större stad, i ett hem där man använt mycket kryddor, frukter osv så kommer man att ha olika dofter i sin doftbank. Många dofter påminner om varandra, men vi kommer att namnge dem olika pga att vi har olika erfarenheter, dvs olika minnen av dofter samlade i doftbanken.

Viner, precis som de flesta andra livsmedel, blommor, frukter osv består av flera hundra doftaromer. Det som gör att vi känner igen vissa dofter på vinerna är att några av dessa hundratals är samma. Säg tex att ett vin vi doftar på innehåller kanske 10 aromer som är gemensamt med en jordgubbe. Detta får oss att tänka på en jordgubbe när vi doftar på vinet. Samma vin kanske dessutom har 10 aromer som är samma som tex en ros. Detta får oss alltså att känna en touch av rosor när vi doftar på vinet. Redan nu har vi alltså redan två associationer för det vinet vi har i vårt glas. Ju mer vi kommer att dofta på vinet, desto fler associationer kanske vi får fram. Men  det man ska tänka på också är att ju mer vi doftar, desto mer tröttar vi ut vår näsa och till slut kommer vi inte att känna något alls. Men får då ta en paus och så får man fortsätta lite senare.

Vad kan man då känna för associationer. Det svåra är oftast inte att känna, utan att få namn på det man känner. Ibland kan det då hjälpa att ta hjälp av vänner, för de kanske känner samma sak och kanske då även har ett namn för det.

Man kan dela in associationer i olika huvudgrupper och dessa huvudgrupper kan sedan delas in i mindre grupper. Ju mer detaljerad man kan bli, desto lättare är det att skilja på de olika vintyperna. Tex om man känner bär i ett vin, kan det vara bra att fundera på om det är röda eller mörka bär, syrliga eller söta bär. På så sätt kan man separera vinerna. Känner man blommor, kan man fundera på om man kan känna vilken typ av blomma det är.

Då kommer man ju fram till det här med vad man har för nytta av alla dofter man känner...
Olika druvor har olika aromer och olika kännetecken. Genom att dofta på vinet så kommer vi att få en hint om vad det kan vara i vårt glas och vad det är mindre troligt att det är. På så vis kommer vi att ha olika förväntningar på vinet när vi dricker det, är det kraftigt, snällt, torrt, sött osv.

Exempel på olika associationer:

  Trä - ceder, kaffe, choklad
  Jordighet - damm, mineral osv
  Kemisk - aceton, rengöringsmedel osv
  Blommig - rosor, kaprifol, fläder osv
  Kryddig - peppar, chark, örter osv
  Fruktig - olika sorters bär, olika sorters frukter osv
  Nötig

Men det finns en viktig detalj som man inte ska glömma bort, ett bra skäl till varför man ska dofta på ett vin. Och det är det här med defekter.
Det finns viner där korken i flaskan inte hållit tätt, vinet har oxiderat och luktar mest vinäger. Det finns viner som har det som vi benämner korkdefekt, som får en unken källarton. Många olika defekter finns det och det de har gemensamt är att det luktar inte gott och det smakar inte gott.
Jag tänker inte gå in på defekterna här, utan det får bli ett separat kapitel i så fall i framtiden...

Ulrika